Avelsplan

Alla föreningar som arbetar med hotade husdjursraser ska ha en avelsplan. I avelsplanen beskrivs föreningens syfte samt rasens ursprung och karaktäristik. Man ska också ange hur avelsarbetet ska bedrivas, vilka krav som ställs på avelsdjur och vilka villkor som gäller för rasrenhet samt vilka avelsmål föreningen har.  Avelsplanen ska vara styrande i arbetet med att förvalta rasen på ett sådant sätt att den biologiska mångfalden inte minskar och så att rasens potential att tillgodose nuvarande och kommande generationers behov och förväntningar bibehålls. I avelsplanen för fjällnära boskap tar vi upp följande inre egenskaper som särskilt viktiga:

  • klimatisk härdighet
  • motståndskraft mot sjukdomar
  • lätta kalvningar
  • lättföddhet
  • rimlig produktion
  • hanterbarhet
  • hållbarhet (ko som i många år klarar av att hålla sig frisk, bli dräktig och föda fram sin kalv och som mjölkar rimligt

Även yttre egenskaper har en praktisk betydelse. I rasbeskrivningen står det:

”Levandevikten på en fjällnära ko är vanligen 250-350 kg. En tjur väger cirka 100 kg mer. Normalt är djuren kulliga, men hornknappar har observerats vid något tillfälle. De är spensligt byggda med fin benstomme. Färg och teckning är mycket varierande. Färgen är vanligen vit med svarta, blekröda, grå eller gråbruna prickar, fläckar, fält eller sidor. Enfärgade djur förekommer.”

Rasen är småvuxen och rörlig. De fjällnära korna har betat över vidsträckta områden där de förflyttat sig miltals varje dag. De har varit tvungna att kunna ta sig fram på branta fjällsluttningar och över sanka myrmarker. En liten, lätt och rörlig ko klarar att ta sig fram i svår terräng.

Föreningens avelsplan för fjällnära boskap finner du HÄR (pdf)

Duvan kalvar en majdag i hagen. Efter en halvtimma var kalven på benen och diade. ©Maria Unell